– en reflektion om ledarskap och yrkesroller i förskolan

Inledning och disposition

Förskolan är en institution som samhället har skapat för att uppfylla ett brett spektra av behov. De senaste hundra åren har förskolan förändrats från att vara en plats för barnpassning till en institution för barnens utbildning. Komplexiteten förändras inom spektrumet. Vi kan klappa oss på axeln och vara stolta över förskolans utveckling och dess bidrag i samhället, men det är inte alltid så enkelt. Gamla uppfattningar ligger kvar länge i samhällets imaginära bilder och förändringarna som är påtagliga på papper är inte alltid så självklara för samhället eller till och med för medarbetarna inom institutionen.

Den här uppsatsen syftar till att reflektera kring ledarskap i förskolan och starta en diskussion för begreppen delat ledarskap och kollegialt lärande med hjälp av ett intervjubidrag från en informant som jobbar som biträdande rektor. Textens disposition är följande. Nedan finns en kort sammanfattning av teman som informanten lyfter i intervjun och som jag har valt att diskutera kring. Bidraget följs av en diskussion då informantens reflektioner (hens egna ord i kursiv stil) flätas in med forskning samt min egen reflektion. Metodbeskrivning och intervjuguide finns som bilaga.

Informantens bidrag

Informanten i den här uppsatsen arbetar som biträdande rektor i en stor stad i Sverige. Hens bidrag innefattar ett brett spektra av dilemman som förskolan står inför. Till den här uppsatsens diskussion väljer jag att lyfta en del av informantens bidrag då hen reflekterar kring ett dilemma mellan yrkesuppfattningar bland personal och deras kompetens inom yrket.

Informanten reflekterar kring kritiken hen får då vissa barnskötare i hens enhet tycker att hen lyfter förskollärarna för mycket i jämförelse med dem. Hen argumenterar att belysandet av skillnaden mellan yrkesgrupper är något naturligt eftersom det handlar om olika utbildningar, olika krav och förväntningar som är tydliga även i styrdokumenten för förskolan. Barnskötarna som informanten refererar till uttrycker att barnskötare och förskollärare gör samma jobb och att därför är det orättvis att behandla dem olika. Enligt informantens egna ord har förskollärare generellt degraderat den egna yrkeskategorin och nästan ber om ursäkt för att vara lärare och med detta bidragit till en falsk jämlikhet mellan yrkeskategorier då diskursen man ska vara lika, jag ska inte vara mer än dig har dominerat och missuppfattats bland yrkesutövarna. Informanten lyfter dock att det inte är alla barnskötare som delar den här känslan. Hen uttrycker att de som är högpresterande tycker det är bra att det finns en lärare som kan styra utbildningens röd tråd och som kan med en bredare kunskapsbas implementera ett arbetssätt som kan gynna barnets lärande och utveckling. Informanten berättar även om vikten som nätverk för kompetensutveckling kan ha för personalen. Hen menar att mötet med personal i olika konstellationer kan gynna de som är lågpresterande för att få utrymme att växa men kan även gynna de som är högpresterande för att diskutera tillsammans med andra lika högpresterande kollegor kring utmaningar inom yrket.

Diskussion

En aspekt som sticker ut i informantens bidrag är hens reflektion angående den falska jämlikhet som skapas mellan yrkeskategorier i förskolan. Hen menar att förskolans traditionella arbetssätt vilar på premissen att man ska vara lika och jag ska inte vara mer än dig. Hen uttrycker att förskollärarna har degraderat deras yrkeskategori för att möta barnskötarnas kompetenser och att detta har lett till en falsk jämlikhet. Detta är ett förhållningssätt som sitter fast i förskolans praktik och som enligt informanten ofta leder till förskollärarnas tendens att backa i deras ledarskapsuppdrag för att ge extra utrymme till barnskötarna.

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har succesivt distanserat förskollärarnas och barnskötarnas yrkesuppgifter genom att tydliggöra kraven och förväntningarna för varje yrkeskategori.  I läroplanen beskrivs förskollärarnas yrkesuppdrag inom olika områden och där nämns barnskötarna som en del av arbetslaget som förskollärarna leder. Delat ledarskap kan underförstås mellan raderna i läroplanens alla delar som en lämplig ledarskapsstruktur för att möta förskolans komplexa uppdrag. Detta går hand i hand med O’Toole, Galbraith och Lawler III s artikel om ledarskapsstrukturer då de skriver att delat ledarskap är en adekvat strategi då utmaningarna som verksamhet står inför är så komplexa att de kräver en bredare uppsättning färdigheter än de som en enda individ skulle kunna inneha (O’Toole, Galbraith, & Lawler III, 2002, s. 68). De skriver att de mest framgångsrika ledare har haft stödet av ett team med andra lika effektiva ledare (O’Toole, Galbraith, & Lawler III, 2002, s. 66) och att avgörande faktorer för att lyckas med det är ansvarsuppdelning, öppen kommunikation och tillit för varandra (O’Toole, Galbraith, & Lawler III, 2002, ss. 68, 72, 78).  De skriver att ledarskap kan bli institutionaliserad i organisationens system, praxis och kultur. Det innebär enligt forskarna att personalen blir mer engagerad, tar initiativ för att hitta lösningar inför svårigheter, tar ansvar för att uppfylla åtaganden och för att leva upp till organisationens värderingar (O’Toole, Galbraith, & Lawler III, 2002, s. 82).   Låt oss lägga det på minnet just nu. Håkanssons (Håkansson, 2017)  forskning lyfter hur kollegialt lärande kan vara en strategi för att uppmuntra en lärande kultur på arbetsplatsen och minska osäkerheten för personal när de upplever att de saknar kompetens. Å ena sidan nämner O’Toole m.fl organisations system, praxis och kultur. Å andra sidan nämner Håkansson också en lärande kultur på arbetsplatser för att minska osäkerheten bland personalen. Artiklarna lyfter olika forskningsområden men kommer till slutsatser som resonerar med varandra. Om vi nu läser informantens bidrag utifrån O’Toole, Galbraith & Lawler III och Håkanssons forskning kan vi tolka informantens reflektionerna utifrån ett nytt perspektiv. Högkompetenta barnskötares goda uppfattning av deras arbetsuppgifter leder till en ökad trygghet inom yrket, vilket i sin tur leder till en högre förståelse av verksamheten och en acceptans av hierarkin som skapas i förskolans uppträdande. O’Toole m.fl lägger till ännu en viktig aspekt för att lyckas med ett delat ledarskap: det är viktigt att arbetslagen består av personal med komplementära förmågor istället för arbetslag med begåvade individer. Arbetslagens talanger behöver mötas och hitta arbetssätt så alla kan samverka utan att konkurrera.  Men arbetslagens talanger behöver även ny stimuli för att utvecklas. Informantens reflektion om vikten att all personal i förskolan ska få utrymme att utvecklas är något som Håkansson också skriver om. Han pekar på betydelsen av att skapa en grund för kollaborativt lärande som förstärker personalens säkerhet och önskan att engagera sig i den egna utvecklingen (Håkansson, 2017, 253–255). Kunskap är makt och enligt mig kan konflikter som informanten lyfter tacklas med tydliga kompetensutvecklingsinsatser och arbetsstrukturer som uppmuntrar kollegialt lärande.

Vi kan gå tillbaka till informantens kritik om förskollärarnas yrkeskategoridegradering. Kanske kan man titta på det utifrån det här perspektiv: Man ska vara lika och därför ska alla få chanser att växa och kunna bidra till verksamheten. Förskolans komplexa uppdrag kräver en bredare uppsättning färdigheter än de som en enda individ skulle kunna inneha och därför är jag inte mer än dig. Att lyfta hierarkin i en verksamhet måste inte innebära en nedvärdering av en yrkeskategori, utan det kan uppmuntra personalens yrkesidentitet och känsla av meningsfullhet. Tydlighet inom arbetsuppgifterna för varje yrkeskategori bidrar till att höja begriplighet och hanterbarhet kring det egna uppdraget samt att förstå relationen för de övriga personalens uppdrag. I informantens egna ord:

Vi är beroende av varandra, sen är det olika vad vi har för yrkesroller […]. Vi måste liksom ha respekt för det tycker jag, och att vi har olika mandat betyder ju inte att man inte kan samarbeta.  

Referenser

Bryman, A. (2002). Samhälls-vetenskapliga metoder (uppl. 3). Stockholm: Liber.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur .

Håkansson, J. (2017). Leadership for learning in the preschool: Preschool manager’s perspectives on strategies and actions in the systematic quality work. Educational Management Administration & Leadership, 47 (2), 241-258.

O’Toole, J., Galbraith, J., & Lawler III, E. E. (2002). When Two (or More) Heads are Better than One: The Promise and Pitfalls of Shared Leadership. California Management Review, 44(4), 65-83.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskola. Lpfö18. Stockholm: Norstedts Juridik kundservice.

Bilaga

Metod

Informanten till den här uppsatsen har intervjuats med hjälp av en intervjuguide som har fungerat som grund till en semistrukturerad intervju. En semistruktur ger forskaren en chans att beröra de specifika teman som är relevanta för den här uppsatsen med tillräcklig flexibilitet att kunna fråga om andra aspekter som känns relevanta just då intervjun sker och som har att göra med informanternas kontext och erfarenheter (Bryman, 2002, s. 563). Fokuset ligger på intervjupersonernas uppfattningar och synsätt (Bryman, 2002, s.561).

En semistruktur ger forskaren även frihet att kunna bestämma i vilken ordning och på vilket sätt frågorna ställs (Eriksson Barajas, Forsberg, & Wengström, 2013, s. 128). Dessutom, en semistruktur ger intervju ett samtalsformat mellan forskaren och informant där forskaren deltar i samtalet men intar en lyssnande roll och försöker förstå innebörden såväl i det medvetet sagda som i det som sägs mellan raderna (Eriksson Barajas, Forsberg, & Wengström, 2013, s. 129).

Intervjuguide

Nedan finns en lista av möjliga intervjufrågor för att kunna svara på uppsatsens frågeställning. Frågorna fungerar som vägledning i samtalet och ska inte nödvändigtvis ställas i den ordning eller med den formulering.

Om delat ledarskap:	Hur ser rolluppdelningen ut i dina förskolor? Hur fungerar samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna? Vilka strukturer för kommunikation finns det bland medarbetare som fyller olika roller? Har alla medarbetare ett nätverk att växa i? Vilka möjligheter att vidareutvecklas finns? Finns det möjlighet till nätverk? Vilka får gå?
Om kollegialt lärande:	Hur struktureras kollegialt lärande? Vilken struktur har sådana möten? Vem leder dem? Vilka mötesplatser finns? Vilka har tillgång till dem?Strategier för att öka personalens självkänsla och förstärka yrkesidentitet? Relation mellan yrkesidentitet och kollegialt lärande?
Om din ledarskap	Vilket ledarskappsätt krävs av dig inom varje område?Framgångsrika faktorer och hinder