Artikelläsning: Teoribaserad utvärdering som svar på det tidiga 2000-talets frågor om utbildningsreformer

Nedan följs en artikel analys som lämnades in till Pedagogiskt arbete i teori och praktik inom Masters i Pedagogiskt arbete i Linköpings Universitet.

Inledning

Lilliedahl, Sundberg och Wahlström skriver en artikel om teoribaserade utvärderingar om utbildningsreformer som verktyg för att hitta svar på frågor om nuvarande utbildningsreformer genom att bredda perspektivet och förstå den komplexa verkligheten utifrån olika variabler. Författarna argumenterar för ”mixed methods research” som metodologisk utmaning för den teoribaserade utvärderingen med syftet att kunna svara mot dagens behov och forskningsbaserade policyanalyser (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s. 9). För att legitimera sina argument använder författarna sig av en teoribaserade utvärderig av läroplansreformen Lgr 11 som exempel där läroplanens villkor, intentioner och genomföranden analyseras med utgångpunkt i tre olika arenor. För det första, en samhällelig och ideologisk policyarena; för det andra, läroplanen som förordningstext och för det tredje, den genomförande arenan (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.17).

Teoribaserade utvärderingar av utbildningsreformer som använder sig av sådana mångdisciplinära forskningmetoder ryms inom det pedagogiska arbetet som ett tvärvetenskapligt kunskaps- och forskningsområde, eftersom det syftar till att studera utbildningsreformer som ett mångvetenskapligt fenomen som är ett resultat av många olika faktorer som knyter till olika discipliner. Den här typen av utvärdering, som är mångdisciplinär till sin natur, blev till utifrån ett intresse av att belysa frågor om makt och kontroll i utbildningssammanhang (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.14) och är i linje med forskning inom det pedagogiska arbetet som strävar efter att integrera olika discipliner för att ge ett nytt perspektiv på olika aspekter av pedagogernas arbete och institutionens roll i samhället (Hultman & Martinsson, 2005, s.29).

Syfte och frågeställningar

Syftet med artikeln är mer specifikt att: i) sätta samtalet om relationen mellan utvärdering, forskning och politisk-praktiska genomförandebeslut i relation till den teoribaserade utvärderingen, ii) identifiera den teoribaserade utvärderingens kritiska och teoretiska möjligheter och svårigheter i en samtida kontext, samt iii) visa på och kritiskt diskutera tillämpningar av en teoribaserad utvärdering med utgångspunkt i en genomförd utvärdering av läroplanen for grundskola,  Lgr 11 (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.11). Frågeställningar som formuleras utifrån syftet rör för det första, aspekter som en teoribaserad utvärdering kan vidareutveckla; för det andra, kritiska aspekter på relationen evidens – policy/praktik som en teoribaserad utvärdering kan bidra till att lyfta fram och för det tredje, metodologiska svårigheter och möjligheter som vid genomförandet av en teoribaserad utvärdering kan identifieras utifrån fallet Lgr 11 (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.12).

Några centrala begrepp

Författarna lyfter fram begrepp som rekontextualisering och europeisering. Rekontextualiseringen innebär en process där grunden för en given diskurs destabiliseras genom att diskursens olika element öppnas upp för omprövning, vilket gör att andra aspekter i diskursen lyfts fram och det uppstår plats för fler nyanser och uppfattningar (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.16). Med europeisering menar författarna en ström av bland annat aktiviteter, nätverk och expertsamarbeten som överskrider nationsgränserna, samt konkreta överenskommelser och ramverk som tas fram av medlemsländerna gemensamt inom EU (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.19).

Teoretiskt ramverk och metod

Artikeln som analyseras grundas i Lundgrens teoribaserade utvärdering, som blev till under 1970-talet inom trenden med en ny utbildningssociologi och som uppfattar utbildning som en del av samhällets kultur och reproduktionsprocesser. Denna sorts utvärdering understryker att utbildningsreformer måste förstås utifrån sitt konkreta sammanhang, där teorins funktion är att synliggöra och förklara specifika kulturella fenomen (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.14). Lilliedahl, Sundberg och Wahlstrröm änvänder sig av en tidigare empirisk fallstudie av den svenska läroplansreformen Lgr 11 som visar resultat från en teoribaserad utvärdering som relaterar transnationella policykontexter till nationella utbildningsformer, som ett resultat av europeiseringen. Författarna till denna artikel föreslår ”mixed methods” som en möjlighet till en nödvändig teori- och metodutveckling för en uppdaterad version av teoribaserad utvärdering inom pedagogikforskningen (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.17).  

Den teoribaserade utvärderingen av läroplansreformen Lgr 11 som tas som exempel hade en sekventiell utformning i fyra delar. För det första, en kvalitativ analys av policy och läroplansdokument som resulterade i fyra hypoteser som sedan omprövades i en kvantitativ webbaserad enkät till lärare. Enkäten blev grunden till den tredje delen av studien, som bestod av kvalitativa intervjuer till lärare med syfte att fördjupa, analysera och bredda förståelsen av den kvantitativa enkäten. Sista delen innefattade en syntes av de tre delstudierna (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.18-19).

Författarna pekar på den ökande mängden prov, test och utvärderingar i skolan som uttryck för ett behov att fatta evidensbaserade politiska beslut (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.10). De ifrågesätter denna evidensrörelse och föreslår teoribaserade utvärderingar av utbildningsreformer som vilar på en samhällsvetenskaplig ansats och som kan bidra till att förklara de mångdimensionella och komplexa strukturer inom vilka reformer tillkommer och genomförs (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.13).   

Huvudresultat och tolkning

Lilliedahl, Sundberg och Wahlström ägnar en del av sin artikel till att kommentera den teoribaserade utvärderingen av läroplansreformen Lgr 11 för att belysa nödvändigheten av sådana utvärderingsmetoder. Författarna presenterar fyra huvudresultat och deras slutsatserna. Sedan tolkar de studien utifrån utvärderingsfallet och hävdar att teoribaserade utvärderingar som är förankrade i samhällsvetenskaplig grund är verktygen som kan bidra till att ge ett bredare perspektiv på läroplansreformerna. Dessutom tycker författarna att rekontextualiseringsbegreppet kan vara nödvändigt för att förstå läroplansdiskurser på djupet samt analysera hur de som ska implementera utbildnignsreformerna tolkar reformsintentioner. Slutligen hävdar författarna att de teoribaserade utvärderingarnas uppgift även kan vara att hantera ett varierande utfall mellan kommunder, skolor, ämnen och lärarkategorier och att använda sig av metoder som förmår identifiera kontextuella variationer (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s. 20-22).   

Kritiska röster

Författarna är medvetna om att deras utgångspunkt när det gäller utvärdering av utbildningsreformer kan väcka kritiska röster inom utbildningssamhället och politiken som vill använda sådana utvärderingar för evidensbasering av utbildningsreformer (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.26). Ofta uppfattas evidens som positivistiska antaganden om objektivitet, värdefria kunskaper, fakta och kausala lagar som kan användas för att legitimera en viss politik (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.12). Författarna hävdar istället att den här sortens utvärdering kan bidra till klargöranden av komplexa undervisningspraktiker och utbildningsreformer och därför kan bidra till skolans utveckling på längre sikt.

Slutsats

Den här artikeln presenterar intressanta inslag som ibland kan betraktas som långt ifrån den pedagogiska praktiken men som samtidigt skapar ramen där praktiken genomförs. Det skulle vara intressant om lärare inom skolan fick tillgång till den teoribaserade utvärderingen av utbildningsreformen Lgr 11, eftersom den kan ge dem en bredare insikt i Lgr 11 grundläggande principens inriktning, vilka samhälleliga skeenden som påverkat dess utformning och vilka lokala förhållanden och skolinterna diskurser som spelar roll för dess genomförande i praktiken.  Det kan även bidra till att förutsäga vilken typ av reforminnehåll och vilka implementeringsåtgärder som förväntas utvecklas (Lilliedahl, Sundberg, & Wahlström, 2016, s.26). Men det skulle också vara intressant om lärarna reflekterade över teoribaserade utvärderingar som verktyg för att få ett bredare perspektiv av det som pågår inom institutionerna och i praktiken.

Det skulle även vara intressant att studera vilka slags utvärderingsmetoder som används i andra EU-länder, som också lyder under ”europeiseringsparaplyet” och som möjligtvis befinner sig i liknande processer.

Referenslista

Hultman, G., & Martinsson, B.-G. (2005). Pedagogiskt arbete – Ett nytt forskningsfält vid Linköpings universitet inom det utbildningsvetenskapliga området. Pedagogiskt arbete som forskningsfält – några forskningsinriktningar vid Linköpings universitet, 11-31.

Lilliedahl, J., Sundberg, D., & Wahlström, N. (2016). Teoribaserad utvärdering som svar på det tidiga 2000-talets frågor om utbildningsreformer . Pedagogisk forskning i Sverige , ss. 9-29.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s