Den här uppgiften tillhör en grupp artiklar som lämnades in under första terminen i Mastgers i Pedagogiskt Arbetet i Linköpingsuniversitet. Om du vill ladda ned den tryck här genus-kön-och-subjetskapande

Inledning

För att genomföra den här uppgiften har jag letat i bibliotekets elektroniska söktjänster. Jag var intresserade av att hitta artiklar, tidskrifter och studier om förskolan som fördjupar sig i frågor om bland annat genus, normer, makt eller diskriminering. Jag hittade mycket intressant material som fick mig tänka på liknande artiklar som jag redan hade läst och som skulle kunna vara intressanta att jämföra med. Jag tittade igenom genusforskning, normkritisk pedagogik och jämställdhet i skolan. Till slut valde jag att använda Shutts, K.; Kenward, B.; Falk, H.; Ivegran, A. och Fawcett, C. tidskrift om effekter av genuspedagogik i en förskola i Sverige (2017) och Hultmans artikel om materialens agens och subjektskapandet (2011). Jag tycker att dessa två texter har väldigt olika positioner i diskussionen om genus, kön och subjektskapande och det kan vara intressant att jämföra dem.

Jag ska börja med en sammanfattning av varje artikel eller tidskrift, sedan ska jag fortsätta med en jämförelse av de olika perspektiven i deras studier och slutligen ska jag göra en egen bedömning av artiklarna.

Genuspedagogikens effekter i Sverige

Shutts m.fl. gör en psykologisk studie som baseras på tidigare studier gjorda i USA som påstod att vuxna har en enorm påverkan på barn när de markerar sociala skillnader på basis av kön. En av slutsatserna i tidigare studier var att barn uppfattar sådana skillnader som meningsfulla när de ser dem i vuxna omkring dem och återskapar dem i sin vardag. Studierna var kortsiktiga, några lärare som deltog i studien ändrade sitt bemötande av barnen under en kort period. Shutts m.fl. ville istället undersöka resultaten av en långsiktig exponering för genuspedagogik.

Shutts m.fl. jämför fyra förskolor i Sverige som ligger nära varandra. En av förskolorna arbetar aktivt med genuspedagogik medan de tre andra har en mer traditionell profil. Syftet med studien är att undersöka om genuspedagogik som en långsiktig praktik kan påverka barnens uppfattningar, känslor och tankar om genus. Med en kvantitativ studie som bestod av strukturerade intervjuer av barn mellan tre och sex år jämförde forskarna barnens svar. Intervjuerna bestod av fyra delar, där de ville testa automatisk genuskodning, sociala partnerpreferenser med kända och okända lekkamrater och till vilken grad barn associerar vissa material och leksaker till ett specifikt genus.

Studiens huvudsakliga resultat visade att barnen i den förskola som arbetade aktivt med genuspedagogik var mer öppna för att leka med okända lekkamrater av annat kön än sitt eget, samt att deras kulturella uppfattningar om människor inte var lika stereotyperade som hos barn som gick i förskolor med en traditionell profil.  Resultanten bekräftar det som tidigare studier påstod: när vuxna tonar ner skillnader i genus och kön, tenderar barn att inte uppfatta genus och kön som relevant när de bemöter varandra. Studien drar också slutsatsen att ett aktivt arbete för att motverka köns- och genusstereotyper resulterar i att barn är mindre medvetna om sådana stereotyper.

Material agens och subjektskapande

Karin Hultman skriver om en kvalitativ studie som genomförts med kollektiva biografier. Studiens syfte är att uppmärksamma material, allt som finns omkring oss, rum, plats och tid och se dem som betydligt mer viktiga och kraftfulla än vad som vanligtvis är fallet. Studien förankras i ett posthumanistiskt perspektiv, det vill säga att den undersöker relationen mellan människan och materialet (Hultman, 2011, s.161). Med hjälp av kollektiva minnen beskriver Hultman situationer som är betydelsefulla för deltagarna och som sedan analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv som ger samverkan mellan människan och materialet stor betydelse.

Studiens resultat poängterade att planeringen av tid och rum kan vara betydelsefull och påverkar möjligheterna att bli till och ingå i olika nätverk inom barngruppen (Hultman, 2011, s.167). Studien kommer fram till att rum och platser kan inkludera eller exkludera barn samt understryker att platser på förskolan kan tillåta eller inte tillåta vissa händelser och relationer. Den pedagogiska miljön och det pedagogiska tidsschemat kan skapa olika förutsättningar för hur lek, relationer och den könade subjektiviteten konstrueras. Det vill säga att platserna och inte bara människorna blir delvis ansvariga för relationer, inkluderingar och exkluderingar (Hultman, 2011, s.168).

Diskussion

Shutts m.fl. och Hultman kommer från motsatta utgångspunkter när de pratar om kön, genus och subjektskapande. Första studien sätter fokus på interpersonella relationer. Forskarna visar deltagarna bilder på leende barn med neutrala kläder (vita eller grå) och med antingen långt hår för flickor kort hår för pojkar. Deltagarna väljer lekkamrat, könar eller associerar leksaker med pojkar och flickor på mer eller mindre stereotypiskt sätt, och med detta syftar forskarna till att dra slutsatser om hur barn ser på genus.

Forskarna frågar inte om deltagarnas identitet, deras studie riktas utåt från deltagarna.  Shutts m.fl. studie syftar till att utforska barnens uppfattningar om kön och genus, och därigenom utröna om genuspedagogik är effektivt, men i studien pratas det aldrig om deltagarnas uppfattning om sig själva. De fokuserar istället på hur barnen ser andra personers genus och kön.

Hultmans studie sätter fokus på materialens agens när vi bygger relationer med varandra. Studien menar att materiella saker kan vara inkluderande och exkluderande och att detta kan påverka hur vi bygger vår subjektivitet och hur vi interagerar med varandra. Reggio Emilias perspektiv på lärande stöder också Hultmans perspektiv. Inom Reggio Emilia designar lärarna den pedagogiska miljön som en organism som syftar till att utbyta information med personerna som interagerar i den. Lärarna inom Reggio Emilia ser en parallellism mellan interpersonella relationer (grundade i diskurser) och relationen mellan personer och material (också grundad i diskurser). Reggio Emilia-perspektivet hävdar att materialen och objekten alltid har talat till människor och att de samtalar genom att utbyta information i ett sensoriskt sofistikerat språk (Branzi, A., 2009, s.14).

Hultman (2011, s.160) lyfter fram att genusforskningen och förskoleforskningen ofta har intresserat sig för hur människor bemöter varandra och hur dessa möten bidrar till hur människor konstruerar och dekonstruerar sig igenom diskurser. Hultman ifrågasätter det här socialkonstruktionistiska perspektivet och understryker istället vikten av det kontextuella och situationella subjektet och skriver att individen inte är avskild från sin omgivning, utan ständigt blir till i relation till den.

Hultman (2011, s.161) argumenterar även att kulturella värderingar, sociala relationer och diskurser betraktas som aktiva krafter som har en avgörande betydelse i konstruktionen av verkligheten. Som konsekvens till detta uppfattas material, tid och rum som passiva och förbises ofta.

Slutsats

Själv tycker jag att Hultman har ett mer fullständigt perspektiv på människors subjektskapande. Trots att hennes studie inte är lika bred och omfattar färre personer, anser jag att Hultmans slutsats ger ett bredare perspektiv på hur människor bygger upp sin identitet, hur de inkluderar eller exkluderar andra, samt hur de känner sig inkluderade eller exkluderade i den miljön de befinner sig i.

Shutts m.fl. studie anser jag vara ofullständig på flera olika sätt. Å ena sidan använder de ordet gender, som hänvisar till en social konstruktion, när de ofta menar kön. Med detta menar jag att de testar om deltagarna könar barnen på bilden rätt utan att först fråga deltagarna om deras egen genusidentitet. Forskarna antar att deltagarnas genus korrelerar med deras kön. Å andra sidan betyder att köna rätt att använda hon för flickor och han för pojkar, men varje gång deltagarna könar fel räknas inte deras kommande svar i statistiken. Om en deltagare när hen tillfrågas om vilken lekkamrat hen skulle välja, använder pronomenet hon för en pojke, är deltagarens svar alltså irrelevant, eftersom forskarna antar att deltagaren inte vet om barnet på bilden är en pojke eller en flicka. Det skulle vara intressant att veta om dessa barn tycker att distinktionen pojke och flicka är den irrelevanta frågan istället.

Det är intressant att Shutts m.fl. drar slutsatsen att genuspedagogiken har en påverkan på hur barnen uppfattar genus och att deras studieresultat visar att barn som deltar i en förskola som arbetar aktivt med genuspedagogik har färre kulturella stereotyper när de väljer lekkamrater. Själv tycker jag att Shutts m.fl. forskningsstudie är ytlig och inte hinner gå på djupet. En kvantitativ studie anser jag inte är lämplig för att forska i något så komplext som sociala interaktioner.

Jag anser att en studie gjord med en kombinerad design skulle kunna ge en bredare bild av arbetet med genuspedagogik samt hur barnen konstruerar och dekonstruerar sin identitet. Studien skulle bland annat innefatta intervjuer med barnen och observationer av den fria leken med kvantitativa och kvalitativa datainsamlingar, som skulle bidra till en mer fullständig studie för att bygga upp en bredare kunskapsbas (Eriksson m.fl., 2013, s.58). Själv tror jag att den slutsats som Shutts m.fl. drog av sin studie skulle bekräftas, men även fördjupas med hjälp av ledande pedagogiska perspektiv som styr förskolan idag.

 

 

Litteratur

• Branzi, A., Rinaldi, C., Vecchi, V., Petrillo, A., Bruner, J., Icaro, P., Sarti, A., Veca, A. (2009). Niños, espacios, relaciones: metaproyecto de ambiente para la infancia. Buenos Aires: Reggio Children.
• Eriksson Barajas, K., Forsberg C., och Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur
• Hultman, K. (2011) Materialitet och subjektskapande i Taguchi, H., Bodén, L., och Ohrlander, K. (red.). En Rosa pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar. (2011) Stockholm: Liber
• Shutts, K., Kenward, B., Falk, H., Ivegran, A., Fawcett, C. (2017). Early preschool environments and gender. Effects of gender pedagogy in Sweden. Journal of Experimental Child Psychology, 162, 1-7