Am I pretty or ugly?

Har ni sett den här ny trend i Youtube där unga tjejer visar deras tvekan om sin skönhet? Jag har gjort det och här är en liten artikel om det.

Ladda ner: am-i-pretty-or-am-i-ugly.pdf


Introduktion

Att vara tonåring är inte lätt. Kroppen förändras, nya förväntningar börjar komma fram och den sociala pressen börjar kännas som den enda sanningen. Vad är normalt och vad är inte normalt? Duger jag? Duger min kropp? Vår kultur är så kroppsfixerad, med tydliga ideal om hur män och kvinnor ska se ut, att oron över att ha ett utseende som inte duger upptar dagens ungdomar (Frisén, A. Och Hwang, P., 2011, 19). Det finns ett sätt att vara, ett sätt att bete sig rätt och att skapa den rätta kvinnlighet (Frisén, A. Och Hwang, P., 2011, 59).

Jag har valt att analysera vad Meaghan Ramsey pratar om i Ted.com1. Hon tar upp en typ av video som har blivit vanligare på youtube, där tjejer mellan uppskattningsvis nio och arton år frågar youtube användarna om de är fina eller fula. Alla videos har ett liknande format där de ber youtube-användarna att vara ärliga, att ge en lösning till deras förvirring. Dessa videon passar bra i det som Geordy G. Reid och Wanda Boyer kallar för Identity versus Confusion när de refererar till Bleakley, Hennessy och Fishbein (2010). De säger att [it] appears during adolescence and involves exploration of social interactions and roles through which an adolescent either develops an identity or impairs their sense of self and belonging by remaining confused (Geordy G. Reid & Wanda Boyer, 2013, 245). De flesta tjejer gör en kort presentation och argumenterar varför de laddar upp en sådan video till youtube. Om vi jämför några av dessa videos kan vi sammanfatta att deras förvirring orsakas av vad de andra tycker om dem och om hur en välanpassad kvinna borde se ut. Men vem bestämmer kvinnors utseende, och vem bestämmer vem som bestämmer?

Identitets utveckling: vem är jag?

Hällgren (2012, 17) skriver om identitetens utveckling och den viktiga roll som de andra (the Other) har i skapandet av själva identiteten. Att interagera med de andra hjälper oss att lära känna oss själva och utveckla vår identitet. I det här spelet har makten en stor vikt och det är the Other den som har den. The Other bestämmer och dominerar jaget (the Self) genom att visa normen och konventionerna. The Other är subjektet som objektiferar the Self. Tjejerna i youtube-videos har internaliserat de andras förväntningar och konventioner; när de tittar på sig själva förkroppsligar de både värderingarna från the Other och the Self om sig själva och med deras reaktion som offer av en kropp de inte gillar. De sitter fast i konventionens fälla och försöker bara lyckas.

Tiidenberg kallar alla dessa konventioner kropp-normativitet. Tjejerna accepterar dem och låter dem påverka hur de upplever sig själva. Med deras fråga Am I pretty or ugly? letar de efter ett objektivt svar ifrån youtube användarna om de passar in i normativitetens ram eller ej. De klarar av att höra sanningen, säger många av dem. Tjejerna vet hur de borde se ut, enligt normen, och de belägger deras utseende och deras kropp av vad Tiidenberg, K. kallar the regime of shame. It censors the type of sex and bodies we should show and see, allowing only “clean”, homogenized imagery (Tiidenberg, K. 2014). Frisén, A. och Hwang, P. (2011, 61) ger en förklaring till varför vi följer dessa bestämda mönster. De skriver att att leva upp till normen och bli bekräftad ger en känsla av trygghet och – paradoxalt nog – frihet.

Men vad kan vi göra när vi ser dessa videos? Det finns inte bara en enda typ av reaktion till dem. Några tycker att det är bara något som alla har frågat sig själv någon gång i livet, men den här gången med ett större genomslag, eftersom dessa tjejer ber alla youtube-användare att svara. Andra tycker att även om det inte är en ny fråga, så borde föräldrarna göra något för att hjälpa sina döttrar, och de ger som förslag att kontrollera deras tillgång till tekologi. Huffpost Live intervjuar Dr. Susan Abbott om den här temat och hon rekommenderar övervakning, att till exempel kunna barnens lösenord (Huffpost Live2, 15:59, från Huffington Post). Men kan en extrem kontroll och begränsning lösa dessa tjejer problem? Dunkels, Frånberg och Hällgren citerar Ybarra och säger att the most important is not to restrict access to different interaction tools. Ybarra fortsätter med att det handlar om något större än att begränsa internet-tillgången. Det handlar istället om tonåringar i riskzonen som behöver stöd i sitt online- och offline-liv (Dunkels, E., Frånberg, G-M. och Hällgren, C., 2010, 12).

Slutsatser

Jag tycker att det är inte ett problem som dessa specifika tjejer har, eller ett problem som dessa tjejers föräldrar kan lösa. Jag tycker att det handlar om något som vi har byggt tillsammans och som vi därför måste förändra tillsammans. Dessa tjejer är bara ett tydligt exempel på en fälla där många kvinnor sitter fast. Vi har accepterat att det finns vissa regler som vi borde följa för att bli accepterade och värdefulla, men vi har varken bestämt dessa regler själva eller att de ens ska finnas. Istället för att ha ett lycklig liv har vi valt att följa reglerna så gott det går, och dessa tjejer undrar om de är på rätt väg eller ej.

Som medborgare i samhället behöver vi kasta ljus på det sociala maktspelet vi underordnar oss – och samtidigt aktivt skapar.

Litteraturen

Några exempel av Am I pretty or ugly videon:

Andra videon:

Böcker:

  • Frisen, Ann och Hwang, Philip (2011) Ungdomar och identitet. Natur och Kultur

Artiklar:

1Länken till föreläsningen finns i litteraturen

2Länken till intervjuen finns i litteraturen

2 thoughts on “Am I pretty or ugly?

Leave a comment