Hur Jämställd är DN STHLM?

Hur Jämställda är tidningarna som vi läser varje dag? Här Kan ni läsa en analys om DN STHLM i den 8:e Februari 2015.

Ladda ner: analys-av-text-och-bild.pdf

Introduktion

Jag har valt att analysera Dagens Nyheter (DN) som enligt Wikipedia är DN Sveriges största morgontidning med en upplaga av 282.800 (2013). Stora tidningar har mycket makt i samhället och ett starkt inflyttande på det allmänna åsikts skapandet.

Jag har valt Stockholms sektionen (DN.STHLM) den 8>e februari. I litteraturen finns det länkarna till alla artiklar som man kan läsa den dagen under den aktuella sektionen. Till att börja, ska jag göra en kvantitativ granskning av sektionens innehåll och sen ska jag fortsätta med en kvalitativ analys. Till slut ska jag kommentera analyserna i relation till byggandet av kön.

Kvantitativ granskning

Den 8e februari 2015 fanns det 24 artiklar i DN STHLM. Om vi gör en mikroanalys av dem ser vi att bara en av dem handlar exklusivt om en kvinna (5)1 respektive två av dem som handlar exklusivt om män (8 och 24). Om vi tittar på alla andra 21 artiklar, handlar tio av dem om olika kollektiv (barn, bilister, polisen, socialsekreterare, studenter, etc.) och de andra elva handlar om olika händelser i Stockholm, eller om mer generella teman. I många av dessa artiklar citeras någon expert, och där hittar vi en stor skillnad i siffrorna: nitton av alla experter är män, medan bara åtta av dem är kvinnor. Men är detta journalistens val? Eller handlar det om vilka media representanter har varje institution?

Dessa siffror får oss att tänka att DN STHLM (den dagen) inte var speciellt ojämställt – bara att manliga experter är dubbelt än kvinnliga experter. De flesta artiklar handlar om olika kollektiv och de använder neutrala ord. När de pratar om en specifik person, tar de upp deras arbete, eller någon typ av evenemang som kommer hända inom kort tid och som den specifik person ska delta i.

Vad händer då när vi tittar på makroanalysen? Hur ser teman uppdelningen ut? Tretton av journalisterna är kvinnor och de skriver om teman som är nära hemma, människor, skolor och vården – barn (1), möbler (6, 7), SL priser (10), ungar som går in i facket (11, 12), konflikter med socialsekreterare arbetet (14), exotiska ställen i Södermalm (15), nya elektroniska chip som öppnar dörrar (17), ljudnivå i skolmatsalar (18), en skottskadad person (19), misstänkta bedrägeri (21) samt en forskning i sjukhusen och vårdguiden (24).

De åtta manliga journalister skriver om teman som handlar om bilar, polis eller kolfabriken, bland annat – trafiken (2, 3), en personrån (4), Marijana Dragics utnämning till en pris (5), ett musikband och en musik gala (8, 9), polisen (13), Brommaborna som vill behålla flygplatsen (20) och stängning av kolfabriken (23).

Bara 18 artiklar har bilder, det finns fyra bilder på kvinnor, tre bilder på män och två bilder med en tjej och en kille. Alla andra bilder visar något som är icke levande. Åtta av fotograferna är män och tre av dem kvinnor.

Kvalitativ granskning

Nedan kommer jag göra två olika kvalitativa analyser. För att börja med, ska jag granska “Inopererad chip öppnar dörrar” (17), och för att göra det kommer jag använda Karin Milles förslag för att kunna se om en text är jämställd. Längre ner ska jag analysera bilden i “Vi behöver inte längre de stora skivbolagen” (9).

“Inopererad chipp öppnar dörrar”

Milles använder tre frågor för att kunna bryta ner textens innehållet och kunna se traditionella uppfattningar om manligt och kvinnligt som kan prägla de texter som vi läser (Milles, K., 2014, s.63).

1. Synliggör texten både kvinnor och män?

Texten är ganska neutralt och det är svårt att synliggöra kvinnor och män. Journalisten använder ord som stockholmare, medierepresentanter eller människa. Det är en text som riktas till alla, mottagaranpassning i det här fallet är väldigt generellt, alla skulle kunna vara intresserade av en sådan tekniska framsteg. Journalistens poängen är att det hjälper i livet, i alla områden, så det berör alla.

2. Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten?

Journalisten beskriver experten så här: Hannes Sjöblad, som ser ut som vilken välvårdad IT-kille i kostym som helst, ger mig plötsligt känslan av att tillhöra en subkulturell, digital gerillarörelse av datahackers. För bara några år sedan föreställde jag mig att den världen befolkades av nördiga snubbar som för länge sedan slutat byta T-shirt, peta naglarna, kamma håret.

Journalisten använder expertens utseende för att förklara att teknologi är något trendig, något som inte bara tillhör de stereotypiska nördar som inte brukade byta T-shirt, peta naglarna eller kamma håret. Men är det nödvändig att prata om Hannes utseende? Dessutom, använder hon ordet snubbar, som innebär att den världen bara befolkas om män.

Något annat som skulle kunna vara relevant är att journalisten är en kvinna som övertygs av en man för att “uppgradera” sitt liv. Det som jag tyckte var mest intressant var det som händer när journalisten märker att den digitala infrastrukturen runtomkring henne inte fungerar med chippen. Hon verkar vara desperat och när hon kontaktar experten, han tröstar henne. Han ger henne en förklaring till varför det inte fungerar och lovar henne att det ska lösas snart.

3. Tar texten upp relevanta könsaspekter?

Förutom det som redan kommenterats, finns det inte fler könsaspekter som är relevanta i texten.

“Vi behöver inte längre de stora skivbolagen”

Cleo by Niceguzz at DN STHLM (http://www.dn.se/kultur-noje/musik/vi-behover-inte-langre-de-stora-skivbolagen/)
Cleo by Niceguzz at DN STHLM (http://www.dn.se/kultur-noje/musik/vi-behover-inte-langre-de-stora-skivbolagen/)

Fagerström och Nilsson skriver i Genus, medier och masskultur om reklambilder och deras hemliga innebörd. De säger att våra visuella referenser består i stor utsträckning av masskulturens, mediernas och reklambilder.

“Vi behöver inte längre de stora skivbolagen” är en kort artikeln och har bara en bild. På bilden kan man se en kvinna (Cleo) som befinner sig i en kiosk. Det finns ingen annan i bilden. Hennes attityd är ganska tuff: hon tittar direkt mot kameran med hakan lite uppåt, så att hon tittar neråt mot fotografen. Hon är kraftfull, och hennes utseende hjälper henne: mörkt långt hår, mörkt hud och keps.

Berkovitch, Waldman och Yanay refererar till Goffmans metod for att tolka bilder (Berkovitch, Waldman och Yanay, 2012, s.35). De kom på två taktiker som medier och masskultur brukar använda för att presentera kvinnor. Det första handlar om vad de kallar techniques of potraying stereotypical femininity och den andra handlar om techniques that undervalue women, their work and their achievements. Trots det, Cleos bild verkar vara en absolut motsats till vad de menar. Om vi tittar i de olika punkter i den första taktiken kan vi se att hon är aktiv, tittar direkt mot kameran med en utmanande blick, hon rör inte något i omgivning eller i sitt kropp, hon visar inte någon känsla och hennes bild är relevant till artikeln, som handlar om en gala hon ska presentera. Om vi tittat till den andra taktiken kan vi se att hennes namn står under bilden och det är tillräcklig information om vad som visas på bilden, hon ler inte, hon är centrerad i bilden och tar mycket plats, och hon är ensam i bilden.

Fagerström och Nilsson pratar om reklambilder och hur kvinnor är representerade i dem. Ännu en gång till verkar den här bilden inte matcha deras beskrivning (Fagerström och Nilsson, 2014, s.50). Kvinnan på DNs bild är inte i den privata sfären, hon är i en affär, ute på stan kanske. Hon har tillräckliga kläder på sig och blickfången i det här tillfället är hennes utmanande blick. De gör Cleo stark, och hon behöver ingen annan i bilden för att stödja henne (Fagerström och Nilsson, 2014, s.55).

Är den här ett exempel på kommodifierad feminism? Fagerström och Nilsson refererar till Robert Goldman och skriver att reklambyråerna under senare tid börjat svara på den feministiska kritiken genom att utveckla en kommodifierad feminism – ett försök att inkorporera feminismens styrka och energi. i den sammanhang, skriver Fagerström och Nilsson om Rosalind Gills tio exempel som kännetecknar denna strategi. Cleos bild skulle definitivt matcha med exempel nummer två: användandet av tuffare modeller med med autentiska eller “verkliga” utseenden (Fagerström och Nilsson, 2014, s.60).

Om vi tittar på bilderna är de ganska neutrala och matchar med sammanhanget. Som sagt i den kvantitativa analysen, det finns inte många bilder på kvinnor och män. Med allt detta, anser jag att journalister i DN STHLM är väldigt försiktiga med hur de föreställer kvinnor och män.

Genus, medier och masskultur

Connell skriver: När vi talar om genus […] talar (vi) om relationer, gränser, vanor, identiteter och bilder som skapar aktivt i sociala processer (Connell, R., 2009, s.48). Vidare i boken kan man läsa om ett kretslopp som förenar kroppsliga processer och sociala strukturer. Connell skriver att kroppar är både “objekt” för sociala praktiker och “agenter” i sociala praktiker. […] De praktiker som kropparna deltar i bildar sociala strukturer och personliga livsbanor som i sin tur skapar förutsättningar för nya praktiker som påverkar och engagerar kroppar (Connell, R., 2009, s.95). Medier och masskulturen är inflytelserika verktyg för att forma samhället och skapa normen. Det som Connell skriver kan appliceras till medier också, och vi även skulle kunna skriva om Connells text så att det skulle se ut så här: Inom medier och masskulturen, är kroppar både “objekt” för sociala praktiker och “agenter” i sociala praktiker. […] De praktiker som medier och masskulturen visar att kropparna deltar i bildar sociala strukturer och personliga livsbanor som i sin tur skapar förutsättningar för nya praktiker som påverkar och engagerar kroppar.

Jag kan avsluta genom att säga att trotts att ett fåtal kvantitativa aspekter som analyserades ovan, har DN STHLM den 8:e februari gjort ett bra jobb genom att synliggöra både män och kvinnor på ett adekvat sätt. Både män och kvinnor skulle kunna vara mottagaren av alla artiklar, bilderna visar aktiva personer som kontextualiserar texterna och det bidrar till en positivt konstruktion av både könen.

Litteratur

  • Berkovich, N., Waldman, Anat., & Yanay, N. (2012) Chapter 3. Politics of (In)visibility: On the Blind Spots of Women’s Discrimination in the Academy. (p 33-43) In Frånberg, G-M., Hällgren, C. & Dunkels, Elza (Eds.) (2012) Invisible Girl. Umeå, Umeå University.

URL: https://iml.edusci.umu.se/invisiblegirl

  • Fagerström, L., & Nilson, M. (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup.

  • Milles, K. (2013). Jämställt språk : en handbok i att skriva och tala jämställt. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Artiklar 8e Februari DN.STHLM

  1. Allt fler barn vräks

  2. ”Jakt i mittfilen lyckad kampanj”

  3. Fem trafikregler som många glömmer

  4. Stökignatt i city – Ovanligt stökig natt i innerstan

  5. DN:s Marijana Dragic nominerad till pris – DN:s Marijana Dragic nominerad till journalistpris

  6. Möbeltrender på årets mässa – möbeltrender 2015

  7. Recension av Stockholm furniture fair – Stockholm furniture fair

  8. Västerbro spelar på gala – Ikväll är det små skivbolagens frimafest på Nalen

  9. Cleo leder galan – ”Vi behöver inte längre de stora skivbolagen”

  10. Priset på SL-kortet ska höjas

  11. Fler unga går med i fackförbund – Facket lockar allt fler unga

  12. Unga vet inte vad facket är – ”Det gäller att få studenterna att vakna”

  13. Polis prejade bil efter mordförsök

  14. Sju av tio socialsekreterare i Stockholm vill sluta

  15. Hitta sommaren i Stockholm

  16. Kobeköttet har kommit till Stockholm

  17. Inopererat chip öppnar dörrar

  18. Skolborgarrådet lovar att arbeta för minskat buller

  19. En skottskadad i Sundbyberg

  20. Brommaborna: Behåll flygplatsen

  21. Kyrkoman misstänkts för grovt bedrägeri

  22. Polisen jagar mittfilsskurkar

  23. Stopp för kolkraft oroar M

  24. Sökningar på nätet kan lösa akutens kaos

1Alla siffor hänför artiklarna som listas i slutet av analysen.

Advertisements

One thought on “Hur Jämställd är DN STHLM?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s